Sex år av larm utan ett enda föreläggande

Vid KLS Ugglarps grisslakteri i Dalsjöfors skickade veterinärerna i snitt nästan ett larm i månaden om djur som kom skadade eller sjuka till slakt. Flera gånger skrev de själva att en revision krävdes. Ändå utfärdade Länsstyrelsen Västra Götaland inte ett enda föreläggande på sex år.

Baserat på 64 registrerade ärenden 2020 till 2025 samt tillhörande kontrollrapporter och veterinäranmälningar, utlämnade av Länsstyrelsen Västra Götaland efter begäran om allmän handling. Sammanställd av Total Insyn i juli 2026. Samtliga siffror och citat är hämtade ur myndighetens egna handlingar.

Bakgrund

KLS Ugglarps slakteri i Dalsjöfors utanför Borås är ett grisslakteri som är en del av Danish Crown-koncernen. Anläggningen ligger på fastigheten Senåsa i Dalsjöfors och drivs av KLS Ugglarps AB. Varje gång Livsmedelsverkets officiella veterinär ser något avvikande vid slakten skickas en anmälan till länsstyrelsen, som avgör om något behöver göras. Av de 64 ärendena är enligt myndigheten 19 egna djurskyddskontroller och 45 ärenden från Livsmedelsverkets veterinärer. Vi har begärt ut hela materialet och gått igenom det.

Ärendena år för år

Tillsynen är jämnt fördelad över åren och ökar mot slutet av perioden. Antalet ärenden säger dock lite om hur ofta myndigheten faktiskt ingrep, vilket den nästan aldrig gjorde.

Vad larmen handlade om

Ungefär sju av tio ärenden är veterinärlarm om djur, till största delen grisar men även nötkreatur, som anlände skadade eller sjuka till slakt. Larmen kommer i två former: dels information om enskilda djur vid ankomst eller slakt, som oftast riktas mot leverantör eller transportör, dels formella överlämnanden där veterinären själv bedömer att slakteriet behöver granskas. Flera av dessa överlämnanden 2024 och 2025 anger uttryckligen att revision krävs, men någon formell revision blev det aldrig.

Nästan alla ärenden avslutas med samma slags formuleringar. Här är ett urval, ordagrant ur handlingarna:

• ”Ärendet avslutas utan åtgärd.”
• ”Länsstyrelsen har inte möjlighet att utreda ansvarsfrågan och om, och i så fall, var bristen har uppstått.”
• ”Ärendet avslutas utan vidare åtgärd då OV inte noterat några missförhållanden.”
• ”Företaget har åtgärdat. Ärendet avslutas.”

De konkreta skadorna, sjukdomarna och antalen berörda djur är genomgående maskade, så vi kan inte redovisa exakt vad varje larm gällde. Det som går att läsa är att larmen rör djurens tillstånd vid ankomst och slakt, att de återkom år efter år och att de i praktiken alltid avslutades.

Tre gånger gick tillsynen längre

Under hela perioden finns inte ett enda föreläggande, vite eller förbud mot slakteriet. Vid tre tillfällen gick tillsynen längre än vanligt men stannade ändå.

Underrättelsen som avskrevs (2021). Efter ett veterinärlarm i januari 2021 skrev länsstyrelsen en underrättelse inför beslut och utredde om det fanns skäl att besluta om ett föreläggande. Vid en rutinkontroll i mars visade det sig att brevet med underrättelsen aldrig hade nått företaget. Kort därefter meddelade veterinären att bristen inte uppstått igen och att företaget vidtagit åtgärder. Den 22 mars 2021 avskrevs ärendet.

Detta är den enda underrättelsen inför beslut i hela materialet.

Egen kontroll som fann brister (2020). Redan i mars 2020 skrev de officiella veterinärerna att en revision var befogad, eftersom liknande händelser inträffat vid flera tillfällen året innan.

Det ledde inte till en formell revision utan till en vanlig normalkontroll på plats den 7 april 2020. Länsstyrelsen uppmärksammade att djurskyddslagstiftningen inte hade följts. Vilka bristerna var är maskat. Saken löstes genom att företaget frivilligt åtog sig att rätta till dem, utan något föreläggande och utan avgift.

Granskningen som lades ned (2022). Flera veterinärlarm om grisar med samma typ av brister, från samma slakteri och samma transportör, ledde till en samlad granskning. Länsstyrelsen tog kontakt med producent och transportör men konstaterade inte själv några brister. I september 2022 avslutades det hela.

När slakteriet granskades på djupet blev det godkänt

För rättvisans skull hör en sak till bilden. Den enda gången länsstyrelsen faktiskt gjorde en heltäckande revision av slaktprocessen, inom ett nationellt kontrollprojekt 2022, blev slakteriet godkänt. Vid kontrollen den 13 maj 2022 (dnr 282-8034-2022) granskades drivning, bedövning, kontroll av bedövningsresultat och avblodning.

Detaljerna i kontrollrapporten visar en process som höll. Bedövningen av nöt gjordes med tryckluftsbult och från bedövning till avblodning tog det i snitt 51 sekunder. Inget av de kontrollerade djuren behövde bedövas om. Gasbedövningen av gris skedde i en så kallad butina med en cykeltid på 180 sekunder och koldioxidhalten låg under kontrollen på 93 procent, med ett larm som går om halten sjunker under 85 procent. Tiden från att grisarna kom ut ur butinan tills den sista var avblodad låg mellan 67 och 82 sekunder. El-pådrivare på nöt användes enligt slakteriets egen sammanställning på betydligt färre än tio procent av djuren, i linje med Jordbruksverkets vägledning om restriktiv användning.

Kontrasten är slående. När myndigheten själv gick igenom rutinerna på plats höll de. Men de återkommande larmen om enskilda skadade och sjuka djur ledde nästan aldrig till någon åtgärd alls.

Vem bär ansvaret

En förklaring till varför så många ärenden självdör är hur ansvaret är fördelat. Djur som kommer skadade till slakt kan ha tagit skada hos uppfödaren, under transporten eller vid slakteriet och länsstyrelsen skriver återkommande att den inte kan avgöra var bristen uppstått. Samtidigt är det samma fåtal aktörer som återkommer. I 2022 års granskning noterade myndigheten själv att det rörde sig om samma slakteri och samma transportör i flera ärenden.

Ett detaljfynd i handlingarna belyser hur nära slakteriet står informationen. På slakteriets egna transportsedlar finns en klausul där leverantören i förväg ger slakteriet rätt att ta del av Livsmedelsverkets djurskyddshandlingar:

Genom att skriva under transportsedeln samtycker leverantören alltså stående till att slakteriet får insyn i veterinärens djurskyddsärenden om de egna leveranserna. Det är också därför slakteriet står som mottagare för kännedom på veterinärens överlämnanden till länsstyrelsen.

Mönstret i maskningen

Länsstyrelsen har lämnat ut handlingarna men maskat stora delar med hänvisning till sekretess för företagets affärsförhållanden (30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen). Mönstret är detsamma som vid de andra slakterier vi granskat. Fälten för beskrivning, antal djur och djuridentitet är tomma och de konkreta bristerna är bortredigerade. Slakteriets namn, datum, diarienummer, djurslag, lagreferenser och själva faktumet att avvikelser förelegat står däremot öppet. Resultatet är att handlingarna visar att larm återkom och avskrevs, men inte vad de gällde.

Läs mer: så ser mönstret i maskningen ut i alla tre granskningarna →