Ett år av kris på Sveriges största kycklingslakteri

Länsstyrelsens egna tillsynshandlingar visar hur djurskyddet vid Kronfågel Valla i Katrineholm gick från lugnt till larm och tillbaka igen på bara ett år. I centrum står kycklingar som riskerade att skållas levande och ett vite som till slut aldrig dömdes ut.

Baserat på 142 registrerade tillsynsärenden 2020 till 2025 samt tillhörande förelägganden, vitesansökningar och domstolsbeslut, utlämnade av Länsstyrelsen Södermanland efter begäran om allmän handling. Sammanställd av Total Insyn i juli 2026. Samtliga siffror och citat i denna text är hämtade ur myndighetens och domstolarnas egna handlingar.

Bakgrund

Kronfågel Valla utanför Katrineholm är Sveriges i särklass största slakteri räknat i antal djur. Hit kommer runt 200 000 kycklingar per dag och anläggningen är den enda i landet där kycklingarna bedövas med gas, genom att sänkas ned i koldioxid (Jordbruksaktuellt). Volymen motsvarar i storleksordningen 50 till 55 miljoner kycklingar per år. Anläggningen drivs av Kronfågel AB (org.nr 556145-4223) på adressen Åsen Gunnarsdal 2 i Valla, med Livsmedelsverkets godkännandenummer F038.

Varje gång Livsmedelsverkets officiella veterinär ser något avvikande på slakteriet skickas en anmälan till länsstyrelsen, som avgör om något behöver göras. Vi har begärt ut hela den bunten och räknat.

Allt hände 2021

Fördelar man ärendena över åren framträder inte en jämn ström av småfel utan en tydlig puckel. Sju av tio ärenden på fem år kom under 2021. Åren före och efter är närmast tysta.

Zoomar man in på 2021 blir bilden ännu skarpare. Under fyra månader från mars till juni registrerades 65 ärenden, nästan hälften av allt som hänt på fem år.

Vad krisen handlade om: kycklingar som riskerade att skållas levande

Bakom sifferpuckeln ligger ett konkret och allvarligt djurskyddsproblem. Handlingarna beskriver återkommande fynd av så kallade ostuckna kycklingar i rensen, alltså fåglar som bedövats men där själva avlivningsmomentet, avblodningen, missats. I föreläggandet den 31 mars 2021 beskriver Länsstyrelsen att djuren blivit bedövade men att avlivningsmomentet missats och att detta om de då är vid medvetande innebär ett svårt lidande. En kyckling som inte avblodats riskerar att nå skållningskaret, med hett vatten, vid liv.

Problemet var inte nytt. Redan vid en revision den 19 november 2020 noterade Länsstyrelsen det stora antalet ostuckna kycklingar. Företaget installerade en ny stickmaskin i januari 2021, men fynden fortsatte enligt myndighetens egen sammanställning:

Föreläggandet och vitet

Den 31 mars 2021 utfärdade Länsstyrelsen ett föreläggande med vite (dnr 282-1436-2021), med stöd av 8 kap. 9 § första och tredje styckena djurskyddslagen (2018:1192). Det innehöll tre krav: att inga ostuckna kycklingar skulle få påträffas i rensen, att antalet skulle rapporteras månadsvis och att Länsstyrelsen skulle informeras om vilka åtgärder som vidtagits. Kraven förenades med ett löpande vite om 10 000 kronor per kyckling och tillfälle och beslutet skulle enligt 35 § förvaltningslagen gälla omedelbart även om det överklagades.

Vitet som aldrig dömdes ut

När problemet fortsatte ansökte Länsstyrelsen fyra gånger under 2021 om att vitet faktiskt skulle dömas ut. Ansökningarna beskriver fortsatta fynd, tillfälle för tillfälle. Talen nedan står ordagrant i Förvaltningsrätten i Linköpings dom:

Men i domstol föll vitet, två gånger och båda på juridiska grunder snarare än på sakfrågan om djurens lidande.

Första omgången: delgivningsfel (dom den 28 juni 2021)

Förvaltningsrätten i Linköping avslog de tre första ansökningarna (Mål nr 3347-21, 3898-21 och 4981-21) på grund av ett delgivningsfel. Domstolen kunde inte se att bolaget delgetts vitesföreläggandet på ett korrekt sätt:

Andra omgången: föreläggandet var för otydligt (dom den 2 mars 2022, Mål nr 6055-21)

Här hade delgivningen godtagits, men Förvaltningsrätten avslog ändå ansökan. Nu var skälet att själva föreläggandet inte var tillräckligt tydligt: domstolen ansåg att det endast angav vilket resultat som skulle uppnås och inte vilka konkreta åtgärder företaget skulle vidta, med hänvisning till Högsta förvaltningsdomstolens praxis (HFD 2020 ref. 28). Företaget företräddes av advokat och yrkade även muntlig förhandling, vilket domstolen avslog.

Länsstyrelsen gav sig inte utan överklagade domen till Kammarrätten i Jönköping den 22 mars 2022 (dnr 282-1740-2022) och yrkade att vitet skulle dömas ut. Den 26 september 2022 beslutade dock Kammarrätten (Mål nr 1010-22) att inte meddela prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avslag stod därmed fast.

Anmälningarna var inga struntsaker

En vanlig invändning är att veterinärernas anmälningar mest är rutin. Siffrorna talar emot det. Av de 114 anmälningarna från officiell veterinär ledde 99 till en åtgärd. Bara 15 lämnades utan. Med andra ord bedömde Länsstyrelsen att nästan nio av tio anmälningar rörde något verkligt.

Mönstret i maskningen

Länsstyrelsen har lämnat ut handlingarna men maskat, alltså svärtat över, stora delar med hänvisning till sekretess för företagets affärsförhållanden (30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen). Vid en genomläsning framträder ett tydligt mönster i vad som göms och vad som lämnas öppet.

Det som göms är själva sakinnehållet

Veterinärernas underlagsrapporter följer en mall där just det informativa är bortmaskat. I anmälningarna 3204/2021-K och 3205/2021-K, som ligger som bilagor till vitesansökan, ser fälten ut så här (understrecken markerar maskade partier):

• ”Vid upprepade tillfällen har officiell veterinär upptäckt ___”
• ”Livsmedelsverket bedömer att livsmedelsföretagets ___”
• ”Lagstiftning som inte följdes: ___”
• ”Antal djur: ___”

Det som lämnas öppet är identiteten

Samtidigt står företags- och anläggningsuppgifter helt öppna: Livsmedelsföretagare Kronfågel AB, anläggning Kronfågel AB Valla, godkännandenummer F038 och kontrollområdet avlivning och avblodning. Vem och var är alltså offentligt, men vad som faktiskt hände djuren är dolt, trots att det är just djurskyddet och inte affärshemligheter som står i fokus.

Den avgörande gluggen

Här finns granskningens kanske viktigaste iakttagelse. De uppgifter som Länsstyrelsen maskar i veterinärernas rapporter, alltså antal djur och vad som var fel, står i flera fall helt öppet i domstolshandlingarna i samma ärende. Samma anmälningar som har tomma fält ligger som bilagor till vitesansökan 282-3108-2021 och i Förvaltningsrättens dom räknas fynden upp i klartext: 9, 13 och 27 ostuckna kycklingar med exakta datum. Sammanlagt 54 ostuckna kycklingar vid 34 tillfällen, plus 106 under januari till mars, går alltså att läsa svart på vitt i myndighetens egna domstolshandlingar. En uppgift som myndigheten själv skriver ut i sin dom är svår att kalla en skyddsvärd affärshemlighet.

Maskningen är dessutom inte helt konsekvent. Företagets organisationsnummer är maskat i vissa handlingar men utskrivet i andra och interna tjänsteanteckningar innehåller mer substans än de formella rapporterna. Det innebär att det maskade ofta går att rekonstruera genom att korsläsa ärendet och att själva grunden för sekretessen framstår som svag. En begäran om att få ut handlingarna utan maskning prövas nu.

Läs mer: så ser mönstret i maskningen ut i alla tre granskningarna →

Efter krisen

Efter 2021 föll antalet ärenden tillbaka till en handfull om året (8 under 2022, 3 under 2023, 8 under 2024). Under hösten 2024 gjorde Länsstyrelsen en ny revision av anläggningen (dnr 8159-2024) och veterinärernas anmälningar fortsatte att komma in även under 2024 och 2025. Krisåret 2021 står dock kvar som ensamt i materialet.