Mönstret i maskningen

När vi begär ut länsstyrelsernas djurskyddshandlingar kommer de tillbaka med stora partier svärtade över. När man lägger tre slakterigranskningar bredvid varandra framträder samma mönster: det är inte företagshemligheter som skyddas, det är insynen i vad djuren utsätts för.

Iakttagelserna bygger på handlingar om Kronfågel Valla (Länsstyrelsen Södermanland), KLS Ugglarps Dalsjöfors (Länsstyrelsen Västra Götaland) och Atria Lagerbergs (Länsstyrelsen Blekinge), utlämnade efter begäran om allmän handling. Maskningen görs med hänvisning till sekretess för företagets affärsförhållanden enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen.

Att lämna ut en handling betyder inte att man får läsa allt i den. Delar svärtas över, maskas, med stöd av en sekretessregel. Regeln i fråga skyddar en enskilds affärs- och driftförhållanden och bara om det kan antas att den enskilde lider skada av ett utlämnande. I djurskyddsärenden blir det snabbt problematiskt, eftersom det som beskrivs sällan är en affärshemlighet utan hur levande djur har det. Fem mönster återkommer.

1. Identiteten är öppen, sakinnehållet är dolt

Genomgående står företagsnamn, anläggning, godkännandenummer, diarienummer, datum, djurslag och hela lagförteckningen i klartext. Det som svärtas är i stället just det som säger något om djuren: antal berörda djur, vad veterinären faktiskt såg, myndighetens bedömning och vilket lagrum som bröts. Man får alltså veta vem, var och att något var fel, men aldrig vad.

2. Maskningen följer en mall

Veterinärernas underlagsrapporter är förtryckta formulär och maskningen träffar exakt formulärets informativa fält, gång på gång. I Kronfågelmaterialet ser fälten genomgående ut så här, där understrecken markerar maskade partier:

När samma fält töms mekaniskt i handling efter handling ser det mindre ut som en individuell skadebedömning och mer som en rutin.

3. Den avgörande gluggen

Det här är den viktigaste iakttagelsen. De uppgifter som svärtas i de rutinmässiga rapporterna står i flera fall helt öppet i domstolshandlingarna och tvångsbesluten i samma ärende, eftersom domar och beslut inte maskas på samma sätt. Två verifierade exempel:

En uppgift som myndigheten själv skriver ut i sin egen dom eller sitt eget beslut är svår att kalla en skyddsvärd affärshemlighet.

4. Maskningen är inkonsekvent

Hos Kronfågel är företagets organisationsnummer maskat i vissa handlingar men utskrivet i andra och interna tjänsteanteckningar innehåller mer substans än de formella rapporterna. Om samma uppgift ibland är hemlig och ibland inte är det inte en enhetlig prövning av en genuin hemlighet utan en ojämn praxis.

5. Det maskade går ofta att rekonstruera

Följden av punkt 3 och 4 är att den som korsläser ärendets handlingar kan pussla ihop det bortsvärtade. En maskning som kan återskapas ur intilliggande offentliga handlingar hindrar mest den snabba läsaren, inte den som är beredd att gräva.

Vad detta betyder

Sekretessen enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen förutsätter att den enskilde kan antas lida skada av ett utlämnande. Mönstret ovan pekar åt ett och samma håll: uppgifterna rör djurens lidande snarare än konkurrenskänsliga affärsförhållanden, någon reell skada av just detta utlämnande är svår att se när samma uppgifter redan är offentliga i domar och beslut och maskningen tillämpas mallmässigt och inkonsekvent snarare än som en verklig skadebedömning i varje enskilt fall.

Granskningarna

Mönstret återkommer i alla tre slakterigranskningar:

• Ett år av kris på Sveriges största kycklingslakteri (Kronfågel Valla)
• Sex år av larm utan ett enda föreläggande (KLS Ugglarps Dalsjöfors)
• Vingar ur led på Sölvesborgs kycklingslakteri (Atria Lagerbergs)